Jag tappar hakan. Jag gör verkligen det.

http://www.barometern.se/nyheter/torsas/dvargar-forsvann-fran-tradgard%281611571%29.gm

http://www.barometern.se/nyheter/hogsby/osaker-framtid-for-hemlosa-katter-i-hogsby(1609539).gm

Bli alltid misstänksam om en sci-fi rulle innehåller 1. Typsnittet OCR-A på fodralet. 2. Val Kilmer

Idag är vi bombarderade med information. Vi kommer åt all världens radio- och Tv-kanaler. Vi kan lyssna på vilken skiva eller kolla på precis vilken film vi vill – när vi vill. Idag är det svårt att förstå vilken otrolig, fantastisk nästan magisk grej det var när videon kom. Det var definitivt ett paradigmskifte när det gäller hur vi konsumerade rörlig bild. Innan hade vi i DDR-sverige två torra kanaler där det mest spännande var helgmålsbön och Hylands hörna. Det eller gå på bio, vilket inte var jättespännande i den lilla skitstaden jag växte upp i. Det måste ha varit någon gammal nostalgisk gubbe som hade hand om biografen, för när de i Kalmar visade Mad Max eller Alien körde de Dr Zhivago från 1965 kallt på folkets hus i Nybro.

Så var medieklimatet på den tiden.

Till videon kom!!!

Visst, vi hade sett videoapparater förut. När läraren kom inskramlande i klassrummet med videovagnen och visade något flummigt utbildningsprogram från ettans UR. Jag kommer inte ihåg vad de handlade om, jag kommer bara ihåg att alla talade vääääääldigt sakta och pedagogiskt, och att alla såg ut som Stefan Mählqvist från boktipset.

Men det här var annorlunda.

Grejen var att föräldrarna på den här tiden inte riktigt insåg vad de egentligen hade gjort när de köpte videon. De tyckte det var fantastiskt att kunna spela in Kalle Ankas julafton och se det mitt i sommaren. Vi däremot tittade på helt andra saker när föräldrarna var borta. Och det hade ingenting med Walt Disney att göra. Det var halvnakna tonåringar som fick halsen avskuren av galna massmördare, det var illa dubbade italienska zombierullar där levande döda mumsade på hjärnor och inälvor. Det var vita danska rumpor som guppade upp och ner till Mazurkamusik.

Det företaget som stod för de flesta barnförbjudna filmerna var Video Invest och i viss mån Bert Karlssons bolag Mariann. Ni som är i min ålder kommer säkert ihåg titlarna. ”Staden med de levande döda”, ”Zombie Holocaust”, ”Tool box murder” och så vidare. Efter ett uppmärksammat avsnitt av samhällsprogrammet studio s, där uttrycket ”videovåld” myntades blev branschen skraj och klippte sönder filmerna själva till oigenkännlighet.

En era var över.

Nu är gamla oklippta Video Invest-rullar som fortfarande finns kvar värda sin vikt i guld för samlare. Jag hade två en gång men de försvann i någon flytt

kommer ni ihåg introna?

.

Vi växte upp på samma gata. Ola och jag. På Hornsgatan i Nybro hade hans familj ett stort gult trähus. Vi hade ganska mycket jäkelskap för oss. Han var entrepenör ända ut i fingerspetsarna redan då. Det här var i början på åttiotalet skulle jag tro. Våra farsor var de första i stan som köpte videor. Likadana vill jag minnas. En toppmatad silvrig sak som sa tjooong när man tryckte på eject. Olas var lite finare. Den hade trådbunden fjärrkontroll. Annars var det samma modell. I källaren, där hans rum låg, kopierade vi filmer hela nätterna. Jag tittade på mina. Ola hyrde ut sina. Han fixade och trixade, köpte och sålde. Hyrde ut sina TV-spel. Han hade affärer i blodet helt enkelt.

Det hände alltid grejer när man umgicks med Ola. Han hade alltid idéer.

Han slog mig ganska hårt i huvudet ibland. Som Bud Spencer i någon av de där Trinity-filmerna vi kopierade.

Jag tyckte om honom i alla fall.

De mest beroendeframkallande drogerna enligt WHO är: Heroin, Kokain och… Farmville…

Appstore är bubblare.

Att vara ateist kan tyckas vara deprimerande. Om det nu inte finns någon speciell tanke med vår existens, vad är det då för mening med allt? Vi vet att solen kommer bli allt varmare och att mänskligt liv inte kommer vara möjligt, som vi känner till det, om ca en miljard år. Även om vi har en extremt avancerad teknologisk civilisation som kan emigrera till andra världar är det ändå bara en tillfällig lösning. Till slut kommer allt väte, som är det grundämne som bildar stjärnor, ta slut. Man kan tänka sig civilisationer som i en avlägsen framtid, när alla stjärnor slocknat, utvinner energi från svarta hål. Men enligt termodynamikens andra huvudsats, och senare tids forskning om protonsönderfall kommer förr eller senare universum – ta slut.

Det är fantastiskt lockande, såklart, att tro på en övernaturlig kraft som på olika sätt förklarar bort alla besvärande vetenskapliga fakta. Religionerna löser problemet på olika sätt. I vissa fall återföds vi i en oändlig kosmisk cykel, i andra fall hamnar vi i en slags sound of music-liknande värld där vi springer omkring på grönskande kullar. Andra religioner lovar orgier med upp till sju oskulder om vi dör på rätt sätt. Det är naturligtvis trist att påstå att allt helt enkelt slocknar när man dör. Och det är självklart därför man hittade på olika lösningar på problemet från början.

Mitt tips är att ta vara på den mikroskopiska stunden vi lånar av universum. Det  finns massor av magi i en ateistisk värld också. Varenda atom i din kropp, förutom lite väte, har bildats i stjärnexplosioner för miljarder år sedan. Varenda proton, neutron och elektron du består av har sitt ursprung i den stora smällen för 14 miljarder år sedan.

Kan vi inte bara vara nöjda med att vi råkade hamna i en del av universum där konfigurationen av atomer råkade ge upphov till det vi kallar liv?

Jag avslutar med ett helskönt citat av Douglas Adams

”Är det inte nog att se att en trädgård är vacker utan att tvunget behöva tro att det är älvor som ligger bakom det.”

Hur sticker man ut i mediabruset? Man blir lätt uppgiven när de mest lästa bloggarna knappast handlar om global uppvärming eller om att 90 procent av vår befolkning faktiskt just nu håller på att dö i svält.

Nix.

De mest lästa bloggarna är producerade av 17-åriga blondiner som videobloggar från toaletten där de tuggumituggande spottar ur sina patetiska I-landsproblem med hjälp av ordet ”typ” i varannan mening , eller dissar sina konkurrerande bloggare med invektiv av varierande okvalitet.

Sorgligt.

Det mest sorgliga är att medier som för inte speciellt länge sedan ansågs seriösa [läs kvällspressen] verkar gå samma väg.